Semesterhärligheter...
- Sovmorgon till 9 snåret varje dag...
- Morgontrött dotter...
- Många lekkamrater till dottern så hon slipper bli uttråkad...
- Sol...
- Värme...
- Växthus där det händer saker...
- Lugn & ro...
- Äta när man är hungrig och inte när man måste...
- Kall öl på altanen en tisdag kväll...
- Sitta på altanen i skuggan och tycka värmen är alldeles lagom...
- Glass i stora lass...
- Hänga tvätt ute...
- Kunna ta in tvätten torr och härligt sommardoftande efter ett par timmar...
- Sommarradio...
- AC i bilen...
- Playa del Näset...
- Playa del Grundet...
- Playa del Storsand...
- Besöka vänner...
- Få besök av vänner och bekanta man inte sett på länge...
- Sand mellan tårna...
- Långa ljusa nätter...
- Kunna se på en film kl 01.00 en måndagkväll...
- Kunna äta middag med familjen varje dag...
- Well, the list goes on and on and on...
Semester!
Ja, så kom då äntligen dagen D. Nu har man semester i två veckor och det känns underbart! Smet lite tidigare från jobbet igår. Vi åt grillad abborre hos svärföräldrarna till middag och efteråt for vi till våra vänner M & H. Det kändes skönt att få krama om dom och prata lite. Jag och M gick hem till oss och satt på altanen och drack vin, pratade och grät om vartannat. Vi hade mycket att prata om. Hon är en underbar människa!
Jag har bestämt mig för att köra ner till begravningen. Bor hos pappa några dagar innan jag far hemåt igen. Förhoppningsvis får jag med mig Mattis och Martina upp vilket jag ser fram emot.
Ikväll har vi hyrt film och köpt godis så det blir en lugn hemmakväll. Ha en fin helg! *kram*
Jag har bestämt mig för att köra ner till begravningen. Bor hos pappa några dagar innan jag far hemåt igen. Förhoppningsvis får jag med mig Mattis och Martina upp vilket jag ser fram emot.
Ikväll har vi hyrt film och köpt godis så det blir en lugn hemmakväll. Ha en fin helg! *kram*
3 dagar kvar...
...till min semester. Mer efterlängtad än någonsin. Jag är visst inte en så stor arbetsnarkoman som jag trodde. Ser fram emot att få va med Nova, få sovmorgon och att få pyssla här hemma. Tur man har en morgontrött dotter.
Om två veckor är det begravning och då ska jag ner till Dalarna igen. Börjat fundera på om jag ska köra ner eller flyga. Det vore en utmaning att bege sig i väg själv och då har man tid att förbereda sig inför en jobbig dag. Skulle haft en annan bil bara. Martin vill att jag kör hans dieselruska. Min är för törstig. Men hans bil är inge rolig att köra. Händer ingenting när man gasar å A/C är racklig. Han har inte assistans på sin heller vilket jag har på min. Det är ju å andra sidan lätt ordnat. Ja, vi får se hur jag gör. Ner ska jag på ett eller annat sätt.
Någonstans nära...
Min älskade Martina la ut en länk till denna sång och den berör mig så djupt...Speciellt nu.
Martina är Franks äldsta dotter...
Att det inte var långt kvar visste vi sen tidigare. Man var förvarnad. Ändå kom det som en chock.
Frank somnade stilla in i sitt hem i morse. 54 år ung. Kvar står 3 barn utan sin far.
Det känns så tungt. Älskade ungar. Jag vill ta dom i min famn och aldrig släppa taget.
För våra kära vänner M & H så kom det ingen förvarning och de förlorade sin son.
LillErik somnade in just som hans liv knappt börjat.
Hjärtskärande sorgligt.
Jag tror inte på himlen. Jag tror definitivt inte på Gud. Inte efter det här.
Men jag tror på att våra nära och kära finns där ändå.
Om jag blundar så ser jag Frank. Leendes och med sina små roliga uttryck.
"En köpp kaffi och en bulla."
Jag tror att om M & H blundar så ser de sin son. Varje dag är han med dom.
Våra nära och kära som inte är kvar med oss är ändå där...någonstans nära.
Martina är Franks äldsta dotter...
Att det inte var långt kvar visste vi sen tidigare. Man var förvarnad. Ändå kom det som en chock.
Frank somnade stilla in i sitt hem i morse. 54 år ung. Kvar står 3 barn utan sin far.
Det känns så tungt. Älskade ungar. Jag vill ta dom i min famn och aldrig släppa taget.
För våra kära vänner M & H så kom det ingen förvarning och de förlorade sin son.
LillErik somnade in just som hans liv knappt börjat.
Hjärtskärande sorgligt.
Jag tror inte på himlen. Jag tror definitivt inte på Gud. Inte efter det här.
Men jag tror på att våra nära och kära finns där ändå.
Om jag blundar så ser jag Frank. Leendes och med sina små roliga uttryck.
"En köpp kaffi och en bulla."
Jag tror att om M & H blundar så ser de sin son. Varje dag är han med dom.
Våra nära och kära som inte är kvar med oss är ändå där...någonstans nära.
3 saker...
Kylskåp: Oatly havredryck, tomater och grädde.
Frys: Bär, grönsaker och renkött.
Skafferi: Havregryn, linfrön och maltextrakt.
Handväska: Plånbok, lipgloss och solkräm.
Sminkväska: Foundation, mascara och ögonskugga.
Badrumshylla: Deoderant, parfym och bodylotion.
Förråd: Novas babykläder, julpynt och påskpynt.
Hjärna: Familjen, jobbet och livet i största allmänhet.
Jackficka: Nycklar, en tia och gamla kvitton.
Kryddskåp: Oregano, örtsalt och peppar.
Barskåp: Famous Grouse, Baileys och glögg (!).
Köksbänk: Kaffebryggaren, olivolja och diskmedel.
Frys: Bär, grönsaker och renkött.
Skafferi: Havregryn, linfrön och maltextrakt.
Handväska: Plånbok, lipgloss och solkräm.
Sminkväska: Foundation, mascara och ögonskugga.
Badrumshylla: Deoderant, parfym och bodylotion.
Förråd: Novas babykläder, julpynt och påskpynt.
Hjärna: Familjen, jobbet och livet i största allmänhet.
Jackficka: Nycklar, en tia och gamla kvitton.
Kryddskåp: Oregano, örtsalt och peppar.
Barskåp: Famous Grouse, Baileys och glögg (!).
Köksbänk: Kaffebryggaren, olivolja och diskmedel.
Midsommar och eftertanke
I morgon är det midsommarafton. Solen skiner över oss här i norr och det är efterlängtat. Det kommer att bli en lugn helg med familjen. Jag är förkyld och sliten så det ska bli skönt med 3 dagar ledigt. Martin fyller år på lördag så vi har bjudit familjen på grillmiddag och därmed har jag en del att göra och förbereda. Men det ska bli kul.
Det var länge sen jag träffade Johan, Åsa och barnen.
I dag var Novas sista dag på dagis...ever...Känns overkligt. Till hösten börjar hon skolan och rutinerna blir helt annorlunda. Min lilla stora fina tjej. <3
Ser fram emot semestern då vi ska få umgås mer.
Eller umgås, Nova har hamnat i värsta kompisåldern så hon vill alltid leka med någon
så jag antar att hon inte vill umgås så mycket med mamma och pappa. :/
Jag har många planer för vad jag vill hinna med under semester men jag är glad om jag hinner med hälften. Har massor med vänner som jag måste hälsa på, garaget ska rensas och scraprummet städas bland annat. En bokhylla till scraprummet ska målas och vi måste få sovrummet helt klart med lampor. Sen så ska vi installera kaminen och piffa vardagsrummet, göra nåt åt grunden och sköta om innehållet i växthuset och trädgården i största allmänhet. Ja, det blir nog inte mycket till vila är jag rädd. Men det gör inget. Jag blir ofta rastlös efter några dagars vila så då sätter jag nog fart. Har jobbat väldigt mycket under våren och varit allmänt seg, sliten och tankfull.
Det känns bra att få fokusera helt på familjen och huset.
Det har hänt mycket under våren. Allt med F och hans sjukdom och den framtid hans barn går i mötes har fått mig att inse att jag borde var så otroligt mycket mer tacksam för det jag har. Att vi är friska, att vi har varandra och vårt fina hus. Det borde inte vara tillåtet att "må dåligt" över att man väger några kg för mycket eller att diskbänken och tvätten svämmar över etc etc etc...Tänk att det måste allvarliga grejer till för att man ska förstå hur korkad man har varit.
Så totalt egotrippat på nåt vis.
Jag och min jävla 35 års kris. Borde skämmas och det rejält.
Tur att det aldrig är för sent att förändra sig själv.
"We cannot become what we need to be by remaining what we are:"
Max De Pree
Önskar er alla en trevlig midsommar och var rädd om er och era nära och kära.
*kram*
Det var länge sen jag träffade Johan, Åsa och barnen.
I dag var Novas sista dag på dagis...ever...Känns overkligt. Till hösten börjar hon skolan och rutinerna blir helt annorlunda. Min lilla stora fina tjej. <3
Ser fram emot semestern då vi ska få umgås mer.
Eller umgås, Nova har hamnat i värsta kompisåldern så hon vill alltid leka med någon
så jag antar att hon inte vill umgås så mycket med mamma och pappa. :/
Jag har många planer för vad jag vill hinna med under semester men jag är glad om jag hinner med hälften. Har massor med vänner som jag måste hälsa på, garaget ska rensas och scraprummet städas bland annat. En bokhylla till scraprummet ska målas och vi måste få sovrummet helt klart med lampor. Sen så ska vi installera kaminen och piffa vardagsrummet, göra nåt åt grunden och sköta om innehållet i växthuset och trädgården i största allmänhet. Ja, det blir nog inte mycket till vila är jag rädd. Men det gör inget. Jag blir ofta rastlös efter några dagars vila så då sätter jag nog fart. Har jobbat väldigt mycket under våren och varit allmänt seg, sliten och tankfull.
Det känns bra att få fokusera helt på familjen och huset.
Det har hänt mycket under våren. Allt med F och hans sjukdom och den framtid hans barn går i mötes har fått mig att inse att jag borde var så otroligt mycket mer tacksam för det jag har. Att vi är friska, att vi har varandra och vårt fina hus. Det borde inte vara tillåtet att "må dåligt" över att man väger några kg för mycket eller att diskbänken och tvätten svämmar över etc etc etc...Tänk att det måste allvarliga grejer till för att man ska förstå hur korkad man har varit.
Så totalt egotrippat på nåt vis.
Jag och min jävla 35 års kris. Borde skämmas och det rejält.
Tur att det aldrig är för sent att förändra sig själv.
"We cannot become what we need to be by remaining what we are:"
Max De Pree
Önskar er alla en trevlig midsommar och var rädd om er och era nära och kära.
*kram*
Turbulens
Ja, då är jag hemma igen efter en turbulent vecka. Från hopp till förtvivlan, just like that. Skrev ett långt inlägg igår men när jag läste det i dag så var det så deprimerande och utlämnande att jag måste ändra.
Veckan som var har varit en av dom jobbigaste veckorna i mitt liv. Det finns inget hopp för F och vi vet inte hur lång tid han har kvar. Han blev förflyttad från Uppsala till Falun dagen efter jag kom och jag och barnen var där varje dag och hälsade på. Vi försökte ha en normal vardag och vi berättade om saker vi gjort och saker som hänt med F. Han kan tyvärr inte kommunicera så bra och det har varit jobbigt. Så mycket man ville fråga men det finns inte så många svar att få.
Jag har passat på att umgås mycket med hans barn, med mina andra brorsbarn och med närmaste familjen. Vi har fikat och pratat och kramats och gråtit om vartannat. Jag kände att det var skönt att vara där och det var tungt att fara därifrån.
Innan jag for hem så var jag i Sthlm på min underbara brorsdotters student! Så kul att få träffa henne. Här kommer det bilder från min vistelse i Dalarna och Stockholm. Se så fina ungarna är! *stolt*
Jag och Martina, äldst av syskonskaran. 22 år och underbar! Många säger att vi är lika och det gör mig så stolt för hon är så fin!
3 generationer, Martina, syrran och mamsen.
Jag, syrran och mamsen.
Min härliga brorsdotter Sofia som mannekängar. Hon gör det ganska ofta och hon är så fotogenique (stavas det så?).
Mera på Sofia..
Å lite till. Vi hann med lite kvalitetstid hon och jag.
Min älskade bror Jonas.
Nya mysiga vänner... (min syrra är numera bonde :) )
Min syster och Mikaela. A kodak moment... <3
Syrran och Mikaela igen.
Syrran och Mattis.
Syrran och Martina.
3 syskon. Gosingar!
Jag och min älskade systeryster.
Yngst och äldst. 2 systrar.
Jag och min Mikkis.
Jag och min Martiniiz.
Å min goa Mattis och jag.
En stolt student Jessica.
En stolt far.
En stolt faster.
Underbara Jessica!
Vi fick lite ensamtid tillsammans innan jag for hem vilket jag är jätteglad för. Det var alldeles för länge sedan sist.
När jag satt på Arlanda igår, trött som F*n (satt och pratade med Jessicas mamma till 4 på natten + att man sovit apdåligt i i en vecka) så kände jag mig helt tom, som att nåt fattades. Konstig känsla. Veckan har varit så tung men man har ändå försökt ha nån slags vardag med syrrans barn och mina andra syskonbarn man träffat. Gått på stan, fikat och umgåtts. Gett dom presenter och försökt vara ett stöd. Jag hoppas dom vet hur speciella och underbara dom är allihopa och hur mycket jag älskar dom villkorslöst. När jag väl kom hem så var det så härligt att se Nova och Martin och att komma hem kändes skönt. Jag tog en dusch. Vi la Nova och sen somnade jag i Martins famn framför tv. Äntligen hemma och ändå fattas mig något. I wonder what?
Veckan som var har varit en av dom jobbigaste veckorna i mitt liv. Det finns inget hopp för F och vi vet inte hur lång tid han har kvar. Han blev förflyttad från Uppsala till Falun dagen efter jag kom och jag och barnen var där varje dag och hälsade på. Vi försökte ha en normal vardag och vi berättade om saker vi gjort och saker som hänt med F. Han kan tyvärr inte kommunicera så bra och det har varit jobbigt. Så mycket man ville fråga men det finns inte så många svar att få.
Jag har passat på att umgås mycket med hans barn, med mina andra brorsbarn och med närmaste familjen. Vi har fikat och pratat och kramats och gråtit om vartannat. Jag kände att det var skönt att vara där och det var tungt att fara därifrån.
Innan jag for hem så var jag i Sthlm på min underbara brorsdotters student! Så kul att få träffa henne. Här kommer det bilder från min vistelse i Dalarna och Stockholm. Se så fina ungarna är! *stolt*
Jag och Martina, äldst av syskonskaran. 22 år och underbar! Många säger att vi är lika och det gör mig så stolt för hon är så fin!
3 generationer, Martina, syrran och mamsen.
Jag, syrran och mamsen.
Min härliga brorsdotter Sofia som mannekängar. Hon gör det ganska ofta och hon är så fotogenique (stavas det så?).
Mera på Sofia..
Å lite till. Vi hann med lite kvalitetstid hon och jag.
Min älskade bror Jonas.
Nya mysiga vänner... (min syrra är numera bonde :) )
Min syster och Mikaela. A kodak moment... <3
Syrran och Mikaela igen.
Syrran och Mattis.
Syrran och Martina.
3 syskon. Gosingar!
Jag och min älskade systeryster.
Yngst och äldst. 2 systrar.
Jag och min Mikkis.
Jag och min Martiniiz.
Å min goa Mattis och jag.
En stolt student Jessica.
En stolt far.
En stolt faster.
Underbara Jessica!
Vi fick lite ensamtid tillsammans innan jag for hem vilket jag är jätteglad för. Det var alldeles för länge sedan sist.
När jag satt på Arlanda igår, trött som F*n (satt och pratade med Jessicas mamma till 4 på natten + att man sovit apdåligt i i en vecka) så kände jag mig helt tom, som att nåt fattades. Konstig känsla. Veckan har varit så tung men man har ändå försökt ha nån slags vardag med syrrans barn och mina andra syskonbarn man träffat. Gått på stan, fikat och umgåtts. Gett dom presenter och försökt vara ett stöd. Jag hoppas dom vet hur speciella och underbara dom är allihopa och hur mycket jag älskar dom villkorslöst. När jag väl kom hem så var det så härligt att se Nova och Martin och att komma hem kändes skönt. Jag tog en dusch. Vi la Nova och sen somnade jag i Martins famn framför tv. Äntligen hemma och ändå fattas mig något. I wonder what?